Dräparpass för ben

Gårdagen till ära var det ben som stod på schemat och det kändes som det var på tiden.
Julledigheten har inneburit en hel del fridagar för min del, så det kändes som om det var en eon av tid sedan jag körde benen sist.

Innan passet kände jag mig ganska seg, och jag hade inga större förhoppningar om något direkt dräparpass. Hur som helst gick jag in med inställningen att jag skulle få ordentlig genomblödning i låren.
Sagt och gjort började jag med frontböjar efter lite lägg uppvärmning i benpressen och jag säger bara: Vilken pump! Det var längesedan jag upplevde sådant tryck i benen, det kändes som om jag kunde köra hur mycket som helst! Gissningsvis var glykogendepåerna uppfyllda till bristningsgränsen efter all förströelse över jul och nyår... ;)
I vanlig ordning drack jag 10 gram EAA fördelat över hela passet. Jag kan inte säga att jag upplever någon större skillnad rent resultatmässigt av detta, men jag märker att jag inte blir lika "låg" under passet, vilket är good enough for me. Utöver den mentala skärpan upplever jag dessutom att musklerna känns något mer fyllda under passet, men detta har jag inga som helst vetenskapliga belägg för. Man skall dock aldrig underskatta placebo ;)

Passet i sin helhet gick riktigt bra. Glömde dock att köra vaderna, vilket är lite irriterande. Men det tar jag med nästa bröstpass istället, inga konstigheter.

Efter passet hade jag en ruggig efterförbränning (jag vet, det är inte förbränning per se) och det kändes som om jag skulle få värmeslag. Eftersom jag är 50% finne gick jag ut och svalkade mig lite i snön :)
Grannarna måste trott att jag var helt från vettet när jag gick ut barfota, med upprullade byxor. Men skönt var det!

Ovanliga spår i snön

Idag är jag (som de flesta andra) ledig, vilket är ganska passande då jag känner mig lite krasslig. Träning blir det dock inget med, är alltid noga med att lyssna på kroppen. Känns det inte rätt så ska man heller inte göra det.

Detta är nog f.ö. det i särklass viktigaste för att uppnå resultat med träningen, det här med att lyssna på kroppen. Som nybörjare hade man en rad frågor till de som var gamla i gamet, och allt som oftast var deras svar att man skulle "lyssna på kroppen". Eftersom man var ung och otålig tyckte man att det var skitsnack och man körde på med sina 5-6 styrkepass i veckan, plus cardio. Inte konstigt att man vägde runt 65 kg i ett par år...

Att ha förmågan att lyssna och kunna tolka kroppens signaler är något som tar år av träning,  det finns inget enskilt svar på hur det fungerar, och det är högst individuellt. Tråkigt men sant.
Det är lite som det här med träningsscheman. Hade det funnits ett optimalt träningsupplägg, skulle inte alla köra på det då? ;)

// Calle